Nu boar vi in oss och fick kaosregn

Sitter och funderar på, är det två eller tre veckor vi varit här nu? Efter lite eftertanke så inser jag att vi nu är inne på tredje veckan.

Med viss erfarenhet så vet jag att första tiden här är lite som i ett töcken. Vi landar, sover middag, låter kropp och själ komma ikapp.

 

Är på precis rätt plats för det oxå. Águilas är nåt speciellt, första gången jag såg staden och havet så kändes det som att jag kom hem. Här ville jag alltid stanna! Så vi vilar på och låter oss landa.
Första dagen här när vi höll på att boa in oss kom vackra Sara med en stor tung korg full med massor av frukt och gott bubbel. Jag som aldrig vinner nåt vann i vintras en helg här.


Här fanns frukter som persikor, äpplen, ananas och en hel del frukter jag aldrig sett eller ätit så det var en spännande upplevelse. Cherimoya var godast, smakade som jordgubbar med mjölk.

Tommy läste det på en sida han hittade och det stämde.

Kaktusfrukten var mycket god oxå men där var de svarta prickarna fulla av små taggar som han läste högt för mig att jag skulle akta mig för när det var försent. Fick en -ahaaa! det var därför jag fått sitta med en pincett och i motljus försöka se de små små taggarna som satt i båda mina händer och försöka pilla bort dem. De gjorde vansinnigt ont.
Så vad gör vi egentligen om dagarna?
Vi promenerar med Elvis flera gånger om dagen. Gillar när jag ser att vi gått alla våra steg i stegeäknaren.

Cyklar gör vi en del och finaste stället är längs strandpromenaden. Medelhavet på vår ena sida med den härliga turkosa färgen, palmerna som står längs med vägen. Alla mysiga resturanger och blandningen av alla människor som flanerar, joggar eller sitter och läser en bok på en av alla parkbänkar.


Varit och tittat på ett stort skepp i hamnen. Hon är en kopia av en spansk Galleon från 1600-talet. Den åker runt nu i fyra år som ett museum.

 
All rörelse och att kunna gå ut i solen utan att frysa uppskattar jag otroligt mycket.
Elvis älskar närheten vi har nu med varandra, samlade på en liten yta, full koll på oss…när han inte sover.


Det regnar en del och när det regnar här så kommer allt regnvatten ner ifrån bergen i stora floder och där stod vi, mitt i en ränna och det blev både översvämning och kortslutning i elen. Tommy gick på kvällen ut med Elvis i regnet och båda hade 20cm vatten att klampa i. Elvis som inte gillar vatten alls hade glatt skuttat på. Jag fick stanna inne och slapp följa med. Det kallar jag kärlek och omtanke ?


Vi har inte hunnit med så mycket utflykter än och lite väntar jag på att solen ska skina på oss. Vi har all tid i världen eller iallafall ca fem månader till.
Vi har börjat titta på lägenheter här att hyra. Tänk att kunna ha en plats att åka till som är ens hem. Ett ställe att ta med sig barnbarnen till så de får hänga här med oss på sommarlovet. Kanske en tjejresa hit istället för gotland, vad säger ni tjejer? och tänk om vi kunde få hit våra föräldrar! vi får se hur långt vi kommer i detta.
Spanska försöker jag tappert att lära mig men det går så himla sakta. Ser när jag läser att jag förstår en del och att massor av ord finns där. Kanske har jag inte fallenhet för att lära mig språk. Kan känna mig lite som en tvååring som bara kan ord på vissa saker, kan peka på brödet i butiken och säga un Pan por favor. Saknar kittet i språket, orden som sätter ihop meningarna.


Nu framöver önskar jag mig sol, värme och massor av tapas på uteserveringarna. Lite sol på näsan…ja allt som tillför härligheter i livet härnere i vårt paradis!
Nu ska ni ha det så bra därute och glöm inte att kramas mycket!

14 kommentarer

  1. Knut

    Det är ju så fint i Águilas, det är verkligen en plats vi gillar. Vi får se om vi kommer dit en sväng den här vintern också. Ni verkar ha fått en jättefin plats på ställplatsen men vad hemskt det låter med de där stickiga kaktusfröna! Det blir något för oss att se upp med! Kramar från oss i Santa Pola.

    Svara
    • Annica admin husbilsblogg.se

      Nä de där taggarna var inte att leka med.
      Vi trivs så gott där i vårt hörn. Elvis har full span på allt som rör sig?
      Njut på er fina plats och det där med tältet tyckte jag var en himla smart idé
      Kram från oss här och vi ses nog till våren

      Svara
  2. Jeanette Schnelzer

    Nu fick jag nästan lite julkänsla 😀
    Va fint ni har det och jag längtar efter er. Njut av livet och varandra ni fantastiska modiga härligar vänner. Kram kram kram <3

    Svara
  3. Åsa

    Härligt att ni har landat både kroppsligen och själsligen, vi saknar er här hemma men en lägenhet låter som en fantastisk idé. Kanske kan en och annan släkting oxå få låna eller hälsa på. Ha det så härligt nu och njut av livet?

    Svara
  4. Åsa

    Massor av kramar till er alla tre? så mysigt att läsa bloggen, en fin stämning, eftertänksamma och kloka tankar. Vackra bilder.
    Kul med frukterna, har inte smakat jordgubbsfrukten så den vill jag smaka när jag kommer.
    Har gjort samma misstag med kaktusfrukten?
    Det var samma båt vi såg förra året va? Eller var det en annan? Tyckte jag kände igen den.
    Fortsätt landa, promenera och njuta av Aguilas och varandra. Jag tänkte fortsätta njuta av Curaçao de sista dagarna innan novembermörkret får omsluta mig. Kram på er???

    Svara

Avbryt svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *